Sveriges beredskap för kris och krig är inte särskilt god. Det lär dröja åtminstone fram till 2030 tills vi når en nivå som kan jämföras med 1980-talet. Den bilden framstod tydligt när Östergötlands seniorjournalister träffade Fredrik Nestor, samordningsansvarig för det civila försvaret i Norrköping, 18 april 2023.
Han gav oss en bild av den försvarskraft som monterats ned som en följd av politiska beslut efter kalla krigets slut och den totala kursförändring med upprustning som inträffade som en följd av det ryska hot som blev ovedersägligt efter Ryssland angrepp på Ukraina.
Beredskapsbilden är visserligen för närvarande så kallad normal, men kan mycket snabbt graderas upp till skarp eller högsta beredskap.
De seniora mötesdeltagarna var i huvudsak välinformerade om de informationskanaler som finns vid krissituationer men blev påminda att det är bra att ha ett litet beredskapslager av mat, spritkök och vatten samt en batteriradio (gärna med vev). Men viktigast av allt; att lösa svårigheterna tillsammans.
Samt att det i första hand är public service-kanalerna som är mest betydelsefulla för snabb och tillförlitlig information vid skarpt läge. I första hand radions P4 på lokal nivå.
Fredrik Nestor pekade också på stora förändringar genom den omfattande digitaliseringen när det gäller samhällets sårbarhet. Inte minst genom cyberattacker som kan slå ut elnät och vattenförsörjning. Till skillnad från förr finns det i princip inte några varulager. ”Just in time” kan medföra svårigheter med livsmedelsförsörjningen.
Vi fick också klart för oss att det inte bara är att fly om det börjar hetta till. Civilförsvarsplikten gäller alla mellan 16 och 70 år, alltså även yngre medlemmar i SJF:s seniora klubbar.
Mötet avslutades med att nästan hela den gamla styrelsen avgick efter sju år och att en ny fräsch styrelse valdes under ledning av Maria Waxegård.